söndag 25 juli 2010

To Fack, or not to Fack? Del 2

Det pratas mycket nu i försvarsbloggvärlden om det nya personalförsörjningssystemet. Flertalet skribenter och kommentatorer vädrar frågan om soldaternas rätt till facklig organisation.

Jag måste var ärlig, trots att jag varit väl insnärjd i det fackliga arbetet på min tidigare arbetsplats, att jag är benägen att hålla med om många av de argument som ställs upp mot att soldater ska ha rätt att organiserar sig fackligt. Det kanske sticker i ögonen på en del, men så är det i alla fall.

Fram tills dess att mitt nya arbetsliv börjar måste jag nu ta mig en lång funderare; ska jag gå med i facket (officersförbundet är väl det enda som finns än så länge) eller inte.

Om svaret är ja, då kanske det är en bra idé att organisera en helt ny organisation.

Vad sägs om:

Sveriges Soldaters Fackförbund, SSoldF

Vi får se.

torsdag 22 juli 2010

Mer eller mindre professionella tyckare. (uppdaterad)

Det pågår just nu en debatt på Newsmill om det nya personalförsörjningssystemet och det nya systemet med yrkessoldater.

Många bra åsikter, och flertalet mindre bra.

Det är intressant att se hur så många kan så mycket om så lite, och hur deras åsikter speglar deras kunskaper. Det jag saknar är en bra debatt där vi som faktiskt ska göra skitgörat får säga vårt. Inte lätt att hitta vad vi som frivilligt valt att skriva på tycker. Vad vi vill uppnå och vad vi anser vara en bra personalpolitik.

Vi får se till årsskiftet då första omgången kommit igång vem som har rätt och vem som har fel av alla tyckare över våra huvuden. För det är ingen som frågar oss. Inte mig i alla fall.

(Uppdatering)

En soon-to-be anställd soldats synvinkel.


Rekryteringen:
Mångas åsikt om rekryteringen till det nya försvaret, yrkesförsvaret, är att den bara kommer dra till sig arbetslösa som inte får något annat, vapentokiga, svagsinta, MÖP:ar, mm. I min omgivning, då tänker jag framförallt på de divergenta klientelet i Hemvärnet, är det flertalet som gärna skulle följa med mig in i firman: OM de inte var allt för stadgade i sitt nuvarande yrke, OM de orkade rent fysiskt (vilket många av dessa individer gör), OM yrket hade lite högre status, OM, OM, OM osv...... Själva rekryteringsprocessen är det ingen som egentligen kommenterar, bra eller dåligt. Den samlade bilden jag får är att många före detta värnpliktiga är positivt inställda till att skriva på, OM det inte vore för det ekonomiska, om jag får hårdra det lite.

Villkoren:
De villkor vi skriver under på är, ur en konkurrenssynvinkel, urusla. Men vi har själv valt det. Det gör det intressant att läsa om hur dåliga villkoren är, att ingen kommer vilja vara med och leka (märkligt att vi är så pass många i alla fall), ekonomsikt och arbetsmässigt. Ekonomiskt kan jag till största delen hålla med, tappar själv ett antal tusen/månad, men arbetsmässigt håller jag inte med alls. Det här arbetet är enormt skilt från de flesta andra yrken, även det gamla officersyrket. Du förväntas ställa upp på en rigorös träning som tar på dig psykiskt och fysiskt. Du förväntas ställa upp på att, med vapen i hand, vara ett verktyg för makthavarna. Du förväntas att i värsta fall ta en annans människas liv, reflexmässigt och professionellt. Du förväntas göra allt detta utan att veta om du kommer hem från nästa stationering i en flygstol eller en säck. Hårt men sant.
MEN, alla vi som skriver på det här avtalet vet redan att detta gäller. Så sluta gnälla om hur usla villkoren är för oss soldater tills dess att vi klagar själva. (Ok, ekonomin kan jag redan nu säga att den borde förbättras.)

Utbildning/Rotation/Återhämtning/Högvakt/Beredskap:
Vad vi ska göra, under vår tid i grönt, när vi inte är på insats är lite av ett svart hål för mig. Hitintills har ingen kunnat ge helt klara besked om vad som gäller. Hoppas det kommer upp någon typ av schema i närtid, och gärna ett som sträcker sig ett par månader åtminstone.

Så, förslag på förbättringar kanske.

Jag har egentligen bara 3 förbättringsförslag till debatten
  1. GMU för alla: Är det verkligen så svårt att förstå att intresset för det militära måste väckas hos många? Ni som är i firman, fråga era kollegor hur många som kom på att de ville bli officerare innan de rykte in, och hur många som kom på det under värnplikten.
  2. Bättre lön: Drygt 16' för en soldat och drygt 18' för en gruppchef. IG!
  3. Insatsschema (Nytt begrepp?!): Det ska lätt gå att utläsa för de som skriver på för ett liv i grönt hur mycket just den enheten förväntas vara ute på insats.
Men men, vem lyssnar på oss köttskallar i leran/dammet/vattnet/spenaten? Vad vet vi. Vi har tydligen ingen civil kompetens som är värt något alls i firman.

lördag 10 juli 2010

To Fack, or not to Fack?

That is the question.

Ursäkta ordvitsen, men den fångar uppmärksamheten.

När det gäller den fackliga verksamheten för oss AGSS är jag helt under ytan. Med andra ord, hur ska en stackars soldat göra?

På min tidigare arbetsplats var jag väldigt involverad i det fackliga arbetet; satt med i samverkansgruppen, huvudskyddsombud, arbete med lönekriterier, skriva under på löneförändringar, sitta med på samtal mellan arbetsgivare och arbetstagare, m.m., m.m.

Nu känns det helt plötsligt som om jag är helt novis på det här området igen. Vet inte ens vilken SACO organisation jag ska tillhöra. Eller ens hur det nu fungerar i den här branschen.

Att vara med i facket är för mig naturligt, det känns bra att stödja varandra. Men att vara lika engagerad som tidigare tar mig emot eftersom verksamheten är så väsensskild från det jag gjorde tidigare. Bara det att vara skyddsombud: På min förra arbetsplats kunde man med en sträng min gå in till chefen och tala om för honom att det nog är bäst att avbryta verksamheten i en viss lokal pga värme/kyla/luftkvalitet/osv. Allt som är hälsovådligt kunde generera ett stopp i verksamheten, något jag gjort flertalet gånger.

Ponera nu att vi genomför en skarpskjutning i bebyggelse med understödsvapen, eller rensning av rum med skarp handgranat och skarp am, eller rappellering i mörker, eller körning i mörker, eller, eller, eller, ja ni förstår säkert. Hur motiverar man ett stopp i verksamheten då farligheten i verksamheten är själva kärnan i verksamheten? Lagom luddigt!?

Missförstå mig rätt, jag har ingen som helst vilja att stoppa en sådan övning. De är en av anledningarna till att ta en anställning som soldat, intresset för det militära. (Nej, jag är ingen MÖP. Officiellt)

I alla fall. Om någon har en bra idé, eller till och med vet vilken facklig organisation vi ska tillhöra: hör av er.

tisdag 6 juli 2010

Vi verkar bli ensamma.

Det nya avtalet för anställda inom försvarsmakten börjar tydligen dimpa ner i brevlådan hos alla yrkesknektar. I det säger FM i korthet; Skriv på om att vi kan skickad dig vart vi vill, när vi vill. Annars åker du ut. Men du får ingen extra kompensation för ovissheten.

Hur genomtänkt är det här? Anser FM att dom är en så otroligt attraktiv arbetsgivare att dom kan bete sig på det här viset? För mig är det otänkbart att ändra förutsättningarna i ett arbetsavtal på det sättet. Vad gör facket i den här frågan kan man undra.

För oss soldater som anställs nu under hösten och framåt är det en helt annan sak, vi vet redan nu att vi kan bli skickade lite varstans i världen, vad tiden lider. Annars är det bara att säga upp sig. Inget konstigt alls.

Vi får se till årsskiftet 2010/2011 om vi får sätta upp och utveckla bataljonerna själva, vi AGSS.

måndag 5 juli 2010

Vi är inte ensamma.....

... i vår insats för Sveriges försvar. Carina gör det väldigt tydligt att det vi gör i vårat, framtida i mitt fall, yrke påverkar våra anhöriga.

Tänk igenom nu, alla ni som funderar på ett liv i grönt. För även om det är fel och orättvist att våra anhöriga blir indragna i det vi valt att syssla med, så blir dom det.

lördag 3 juli 2010

Luftslott?

Nu verkar alla partier i alliansen stödja en ökning av försvarsanslagen.

Jippi.

Jag säger ÄNTLIGEN! med ett förbehåll. Det förbehållet stavas V-A-L-F-L-Ä-S-K.

Förhoppningsvis får vi pengarna (Ja, vi. Soldaterna som ska använda prylarna i slutändan.) inom en mandatperiod. Om det blir några.

Nån som är villig att sätta pengar på det?

fredag 2 juli 2010

Vår, soldaternas, framtid

I Allans inlägg väcks många frågor. Bittra frågor.

Vad kommer hända med vårt försvar? Finns det pengar att öva för, eller ska "våra" pengar gå till ytterligare en skrivbordshelikopter.

Den som lever får se, hoppas då bara vi får schysst skyddsutrustning fram till dess.

Fysisk Status

Satt och funderade på min fysiska status inför mitt nya liv som soldat och kom fram till en sak; jag måste börja träna, igen. Den nivån jag hade när jag gjorde testerna har liksom sjunkit lite, det var några månader sedan.

När jag ändå är inne på soldaters fysiska status kan jag ge min syn på hur jag vill att det ska vara under arbetstiden på regementet:

Fri träning.
  • Tillgång till gym
  • Tillgång till hall
  • Tillgång till hinderbana
Fria löparskor.
  • INTE Lejon attack
Tid.
  • Schemalagda träningspass
  • Avsatt egen tid
Kontroller.
  • Tävlingar (varför inte)
  • Beep-test
  • Multitest

Nu tänker ni (som hittat hit) säkert att "Ja men, det är väl så redan?" eller "Varför ska nån bestämma över min träning?!"

Jo visst, nog är det så redan, på många ställen. MEN en tanke som dök upp under testerna inför anställning och övriga observationer om framförallt vissa officerares fysiska status är: Åh, herregud!!!!

Det var t.ex. många som inte klarade av beep-testet på uttagningarna nivå 9.11 var kravet. Motsvarar ungefär 3 km på 14 minuter i ansträngning. Hur kan unga människor som funderar på en militär karriär, på skytte, INTE klara av det? Hur tänker dom när dom inte förbereder sig? Multitestet var tydligen också otroligt svårt för många. Kravet var 175 poäng. Det ska en frisk människa klara, fick själv lite drygt 300.

Att få träna på arbetstid och forma sin kropp att klara av de mest fantastiska saker (i andras ögon i alla fall) är en förmån utöver det mesta. Men motprestationen måste minst vara att man är förberedd på det som komma skall.

Suck.

Nu ska jag köpa nya löparskor.

Wiseman's Wisdoms: Hot mot anhöriga (uppdaterad med en länk)

Wiseman's Wisdoms: Hot mot anhöriga

Jag förstår inte de personer, soldaterna alltså, som inte tänker både en och två gånger innan dom ställer upp på bild. Ofta syns ansiktet i klanderfri HD-upplösning, samt både för och efternamn. Gärna ålder och hemort också.

Personligen har jag ingen som helst önskan att få mitt ansikte i tryck i någon blaska, eller på FMs hemsida. Jag har till och med bett mina vänner att inte lägga upp bilder på mig på hemsidor (läs Facebook) eftersom jag valt att själv inte vara med där, eftersom det aldrig går att veta vem som använder den informationen.

När det nu dessutom blir ett nytt yrkesförsvar där soldater som tjänstgör utomlands även tjänstgör hemma, uppstår ännu större risker att bli påverkad av diverse ljusskygga element.

Så, till alla ni som traskar runt i kronans kläder, planerar att göra det, eller har gjort det i utlandsstyrkan: TÄNK TILL NU! Jag vill inte åka på pisk i Långtbortistan för att en soldat i min grupp lagt upp en frän bild på sig själv på taket på en 90-vagn på Facebook, med kommentaren "den andra personen (jag) är min chef XXXXXXX"

DIE FACEBOOK, DIE

Uppdatering
Cynisten skriver bra om det också.

torsdag 1 juli 2010

Värnpliktens död, bra eller dåligt?

Läsvärd artikel.

Avtalet för AGSS/K

Är det här rättvist?

Under debatten fram till att avtalet för AGSS/K (anställda gruppchefer, soldater och sjömän. Kontinuerligt) diskuterades lönenivåerna intensivt. Flertalet tyckare har vräkt galla över de låga nivåerna på lönerna för de framtida soldaterna.

Som framgår av avtalet är det ett antal nivåer, grader, som först och främst sätter grundnivån. Sedan kan nivån höjas 12 steg inom varje grad. Det påstås att eventuell erfarenhet ska spela in på vilket av de 4 första stegen (0-3) som varje soldat placeras in i.

Nu kommer det intressanta; vad ska räknas in som erfarenhet? Självklart borde eventuella internationella insatser ha betydelse, kan tyckas. Men vad göra med en soldat som går in som skyttesoldat, och har gjort ett par vändor i t.ex. Afghanistan som fordonsförare? Ska han/hon då gå in på steg 0, 1, 2 eller 3?

Bevisligen har soldaten en militär erfarenhet, men är den relevant? Samma problem uppstår om för en person som t.ex. har pedagogisk examen och erfarenhet. Om den personen går in som gruppchef, utan annan militär erfarenhet utöver värnplikt, ska då den ledarutbildning och föregångsmannaskap som personen förvärvat i sin tidigare profession spela in? Trots att den inte är kopplad till försvarsmakten?

Det här hoppas jag få tydliga och väl underbyggda svar på när systemet kör igång.

Bara att hålla tummarna.

Nya tider, nya soldater

Så där, då har jag karriärväxlat.

Den här bloggen syftar till att beskriva hur det går till i det nya yrkesförsvaret. Inne ifrån verksamheten. På soldatnivå.

Jag är en av de första som kommer anställas under hösten för att ingå i det nya "frivilligförsvaret" som försvarsmakten valt att kalla det. Yrkessoldater väljer jag att kalla oss.

Förhoppningsvis kommer mina inlägg att ge en verklig bild av hur det är att vara anställd soldat i en organisation som är under förändring, och förhoppningsvis även ge intresserade en vägledning om dom har tanken att testa på det här livet.

Under den tiden jag är anställd ska jag försöka beskriva det vi gör i så mycket detalj som möjligt av det som är tillåtet i tystnadsplikten.

Troligen blir det även mycket politik, både utrikes- och försvars-, men det är väl naturligt.

Vi ses i skogen.

En sida som förtjänar en hedersplats.

SoldF.com Försvarsmaktens utrustning, fordon, materiel och vapen